Man ser honom aldrig på tävlingar, inte på kurser, läger, möten, jag själv har inte träffat Ingmar Aldenhov under de senaste 15 åren. Han är en riktig doldis, men hans adepters resultat syns desto mer. Första generationen bestod bl.a av André Aldernhov (130 – 170 i klass -70kg på OS i Atlanta 1996) och Björn Falkland (flest SM guld). Nu tränar han bl.a talangerna Oscar Svensson och Emil Svensson. Här följer en intervju med Ingmar Aldenhov.
Foto: Robert Svensson, TABK
Vad har du för bakgrund inom tyngdlyftningen. Har du själv tävlat?
Det hela började i lumpen på K1 i Stockholm, där en värmlänning körde lyftning på luckan. Det såg roligt ut, speciellt när han körde ryck. Han gjorde sittryck och det var inte så vanligt på den tiden. Han lurade mig, ”du är ju stark, detta är en sport för dig”. Lättlurad som jag var gick jag på det. Sen fanns det ingen återvändo. Innan lumpen tränade jag en del gymnastik, men efter var det bara lyftning som gällde. Jag tävlade sparsamt tills jag fyllde 50år (gjorde 85-125, 75kg:s klassen i min sista tävling). Var en medelmåtta och gjorde som bäst 100kg i press, 95kg i ryck och 127,5 i stöt i klass 75kg.
När började du träna ungdomar och vad var drivkraften då?
Hörde talas om en Bulgarisk tränare – Ivan Mietov – i Malmö, MAK och åkte in en gång i veckan och tränade för honom. Han var hård och krävande, satte tekniken högt, så jag fick börja om med ett kvastskaft. När jag körde hans träning på klubben blev alla nyfikna och jag fick förklara. Så enkelt var det. Jag blev tränare pga dom andras nyfikenhet. Detta var 1972. Det var jättekul att visa och hjälpa andra.
Under 90 talets början hade Trelleborg ett stort antal duktiga ungdomar och juniorer. Hur kunde så många av dina lyftare prestera så bra just under dessa år?
Hade jobbat på i många år redan och det trappades upp hela tiden. Vi var många och hade en fantastisk organisation med bl a Per-Åke Olsson, Monika Alfredsson och Olle Larsson (Björn Falklands far) i styrelsen. Jag var ensam tränare och som mest var vi fler än 50 licensierade lyftare. Konkurrensen var stenhård, som t.ex en kille, jättebesviken blev bara 3:a på klubbmästerskapen, några månader senare blev han 3:a på Ungdoms SM med två klubbkamrater före sig.
Var det du som styrde Andrés träning ända fram till OS 1996? Hur såg en normal träningsvecka ut för honom under detta år?
André var mycket tidigt målmedveten och redan som 7-åring efter ett sportlovsläger sa han, ”Du får säga vad du vill, men nu ska jag träna tyngdlyftning 3 dagar i veckan! Du kan skriva program!” Så har det varit hela tiden, han har drivit på mig och jag har ställt upp så bra jag kunnat. Sökt kunskap och erfarenhet hos andra för att bli en bra tränare. André har hela tiden varit mycket självständig och sista tiden innan OS tränade han mycket på egen hand. Han jobbade två-skift på Trelleborgs Gummifabrik, ett tröttande industriarbete på heltid, så träning och återhämtning var inte optimalt. Mest blev det ett pass per dag innan eller efter arbetsdagen beroende på skiftet. På helgerna 2-3 pass per dag.
Det är egentligen inte förrens nu som Trelleborgslyftarna presterar riktigt bra igen. Tog du en paus eller har det helt enkelt inte funnits ungdomar i klubben under åren 1996-2006?
Jag tog en paus på några år då jag satsade på mitt yrke som konstnär. Detta hade fått stå tillbaka en del i många år p g a all tid jag ägnade åt TABK och jag fick jobba med annat för försörjningen. Drog igång igen 1999 och som sagt, det tar tid att få fram duktiga lyftare och en fungerande organisation. Under denna tiden har vi haft flera talanger som kommit och gått.
Hur många ungdomar tränar du nu?
Drygt 20 st varav 7st är flickor. För övrigt hjälper jag ca 60st från olika sporter där jag lägger mycket arbete att utbilda deras egna tränare. Ofta är det 25-30 ungdomar på en träningskväll, där jag har stor hjälp av klubbens 3 övriga tränare; Jonas ”Poppe” Nilsson, flerfaldig svensk mästare ungdom, junior, senior. Robert Svensson, Oscars pappa. Mikael Urkom. Dom gör ett jättejobb och är dom som är ute på tävlingarna.
Hur går du tillväga när du får nybörjarna att vilja satsa på tyngdlyftning.
Tycker inte jag lyckats speciellt bra med detta trots att vi har bra träning och en fantastisk stämning i klubben och på träningen.
Hur ser första passet ut för en nybörjare hos dig?
Börjar alltid med 5 punkt, en övning vi använt i många år, först som fysträning och nu sedan jag drog igång igen, som uppvärmning och inbaningsövning. Den innehåller allt, kontakten, rytmiken och balansen. Vi ställer stora krav på rätt utförande, även om det får ta tid, efter var och ens förutsättningar.
Hur mycket tid lägger du ner på tyngdlyftning i veckan?
Finns i träningslokalen från 16.00 – 19.30 måndag till fredag. Tillkommer planering och annat hemma.
Har du några råd att ge till andra tränare?
Det är svårt med råd när något är så roligt. Är alltid roligare när det går bra, men var lyhörd, ha tålamod och sluta aldrig att lära. Det finns så många att lära av. (Dom råden ger jag till mina hjälptränare)
Vill avsluta med att tacka följande personer som betytt mycket för mig som tränare.
Inger Linder, Inge Johansson, Folke Liwendahl, Ivan Mietov, Reino Heino och Morgan Ask.
Ett råd till förbundet. Bra att ni satsar på tränarna, men bara certifiering räcker inte. Lär av Inger Linder som lät oss klubbtränare vara mer delaktiga och få mycket specialutbildning som vi själva fick välja, och uppmuntran (Håkan Johansson minns säkert.)
Intervjun gjordes av Gunnar Lögdahl, publicerad 18:e Mars 2009
Skriv ut
